The Restlessness

Klippte min systers hår igår. Är mycket nöjd !

Alltså vill men ändå inte. Vill bara ta hand om mamma men detta känns viktigt. Vad ska jag göra ? :(

På en månad så har två personer dött ur mitt liv. Det får mig att börja tänka på att man måste ta vara på livet. Folk skrev på Facebook ” kan inte fatta att du är borta, pratade med dig igår ” och liknande. Det visar bara Hur fort och oväntat det kan gå. Det är skrämmande. Vila i frid Nalle !

Vi är människor. Vi består av kött, blod och massor av organ. Men det är inte det som gör oss till dom vi är. Vi har en själ. En otroligt vacker själ inom oss. Oavsett hur vi än ser ut eller hur vi var födda så har alla något fint i våra själar.

Känner mig naken och iakttagen.
Jag bär en ilska inom mig som jag inte vet vart den kommer ifrån.
Allt är egentligen som vanligt, fattar inte varför jag känner så här?
Tror jag ska lyssna på honom istället. Jag vill egentligen inte. Skadar bara mig själv. Nu vet jag vad jag ska göra.

När ska folk börja bry sig. Jag har två kompisar som verkligen bryr sig och beter sig som äkta vänner ska. Oavsett om dom inte har tid eller ork så kan dom sätta sig ner och fråga varför jag mår som jag mår och dom lämnar mig inte för än jag mår åtminstone okej.
När jag är glad så blir dom glada för min skull. Varför kan inte alla vara så ? Hur vet man vilka människor som är ens vänner och inte ?